Livet är som ett garnnystan!

Man drar och drar i tråden, ibland vill man kanske byta färg och ibland trasslar det till sig och ibland tovar det helt ihop sig. Drar man bara lugnt i tråden, händer ingenting och livet blir ganska tråkigt.

Jag alltid haft en låtsaskompis, jag kallar henne "Tovikka". Hon är alltid med mig i mitt huvud. Numera är hon min vägledare. Ibland visar hon mig rätt och i bland fel. Ofta hittar hon pusselbitar åt mig som jag inte hittar själv. Ibland blir det katastrof! Då har jag till sist fått söka mig till terapeuter. När ångesten så småningom har lagt sig, får jag gå vidare i livet. Jag får dra vidare i garnet i mitt garnnystan 🧶 kanske byter jag färg eller byter till ett helt annat garnnystan.